Studentikost
Studentikost
Inom universitetsvärlden finns det en mängd olika traditioner. Ordet studentikost syftar på något som är utmärkande för studenters livsstil. Studentikosa traditioner upprätthålls ofta inom studentlivet genom studentkårer och andra studentföreningar.
På LTU finns ett flertal studentikosa traditioner, däribland overallen och kårmössan, studentikosa sånger och lekar samt massor av ord som kan vara bra att hålla koll på. Nedan kan du läsa mer om de studentikosa traditioner som finns på LTU.
Studentoverallen
Studentoverallens historia är inte helt lätt att klarlägga, men det verkar som att den dök upp första gången i början av 1970-talet på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Teknologerna laborerade i overaller och man började gå ut med dessa på studentpuben. En sägen säger att någon student inte hann byta om då han skulle roa sig på kvällen. Overallanvändandet spred sig sedan tack vare olika sexmästeriers turnerande landet runt på olika högskolor och universitet, vid mitten av 1980-talet var overallen en etablerad företeelse.
Overallstraditionerna ser olika ut på olika universitet men trenden verkar tydligen vara att ju mindre universitet, desto mer används overallen. På LTU brukar man vanligtvis kalla overallen för ovve och bära den “nerkabbat” med övre delen av overallen nedvikt, med bälte runt midjan.
Overallsfärger
För att kunna identifiera vilket program en student läser har varje program en egen färgkombination på sin overall.
Kroppsfärgen visar i de flesta fall vilken sektion man tillhör och färgen på ärmen visar vilket program under den sektionen man tillhör, men det finns en del undantag. Högskoleingenjörsprogram har samma färg som motsvarande civilingenjörsprogram men med en svart revär på armen.
Nedan hittar du ovveguide för respektive kår.
Overallsregler
En overall kan kommunicera många olika saker och det är väldigt vanligt att se studenter som bytt olika bitar av overallen med varandra. De olika delarna på overallen betyder olika saker, som du kan läsa om här nedan. Glöm inte att signera gärna bitar som du ger bort.
Värt att notera är att betydelserna kan skilja mellan olika universitet och högskolor vilket kan leda till en del missförstånd. På Luleå tekniska universitet gäller följande vid byte av delar på overallen:
- Byte av benbit – Vänskap
- Byte av armbit – Vänskap (inte lika vanligt)
- Byte av krage – Fast förhållande
- Byte av bakficka – Hångel/kel
- Byte av bröstficka/ficklock – Mycket nära vänskap
Vid programbyte kan overallen delas på mitten och en halva från den gamla respektive den nya sys ihop.
Overallsetikett
- Overallen är helig, lyssna på dess inneboende.
- Tvättning av overaller får endast ske om dess ägare befinner sig i overallen vid tvättillfället. Lämpliga faciliteter för detta kan vara en dusch, älven, eller en bra fontän.
- Efter avslutat uppdrag som phösare brukar vissa gemensamt gå och bada med sina overaller som ett firande av Nolleperiodens slut.
- Tygmärken bör sys på ordentligt.
- Man får inte skriva eller på annat sätt göra åverkan på någons overall utan att fråga ägaren om lov först.
- Det anses som fusk att limma fast sina märken.
- På overallens rygg brukar man sätta ett större märke som representerar ens sektion eller program.
- På overallens högra ben ska overallsägarens namn eller smeknamn sitta.
- Har du tänkt att bli phösare ska phösarmärket sitta på vänster axel. Lämna det området tomt.
Overallen är allmänt ansedd som studentens vackraste plagg. Detta till trots är den ej lämplig vid uppklädda fester.
Tygmärken
Har du sett en overall så har du förmodligen sett att ägaren har utsmyckat den med tygmärken. Dessa sys fast med nål och tråd. Ibland anordnas systugor där studenter samlas och syr fast märken på sina overaller.
Vill du hitta tygmärken till din overall kan du både byta och köpa till dig sådana. Byten sker oftast mellan andra studenter och köp kan göras av föreningar, sektioner och kårer. Även vissa företag säljer tygmärken.
På Facebook finns grupperna “Anmärkningsvärt” och “Märkligt” där du kan du kan gå med och köpa eller byta till dig tygmärken.
Kårmössan
Kårmössan bärs av studenter på Luleå tekniska universitet. Historien bakom kårmössan är tvetydig. De flesta menar att den togs fram av Chalmersstudenter på 1870-talet på grund av att den vanliga studentmössan förlorat sin akademiska betydelse. På LTU fanns från början endast en teknologmössa för studenter under teknisk fakultet men senare har även en ny variant utvecklats. På LTU används samlingsbegreppet “Kårmössa” oavsett vilken mössa som åsyftas.
Om du varit uppmärksam har du kanske redan märkt att det finns både blåa och röda kårmössor. Skillnaden mellan dessa är att den blå LS-mössan bärs av studenter under filosofisk fakultet och den röda Teknologmössan bärs av studenter under teknisk fakultet. Placering av tofs och plös (“flärpen”) skiljer också de olika mössorna åt då de sitter på olika sidor.
Kårmössan är den finaste huvudbonad som en student kan bära. Den används vid högtidligare sittningar och evenemang (bl.a Akademisk högtid, Islossningen och STUK-galan) samt av phösare under Nolleperioden.
Mössan kan utsmyckas med spegater som representerar studentens utbildning eller föreningsengagemang. Pins brukar bäras på mössans flärp men avlägsnas vid finare tillställningar.
Spegat
En spegat är en valknop som ska sättas på tofsen på kårmössan. Färgen på spegatten symboliserar den utbildning man läser. För varje påbörjat läsår eller engagemang trär man på en ny spegat på tofsen.
Det finns även spegater för engagemang i sektioner, föreningar eller andra styrelser. Vissa styrelser och föreningar använder ibland andra föremål (såsom muttrar, ringar eller annat) som spegater.
Det finns även vissa inofficiella traditioner om hur man arrangerar spegaterna på snöret för att visa vilken sexuell läggning man har, huruvida man är singel eller ej, och i så fall, hur desperat man är. På LTU symboliserar en knut på tofsens snöre att man är i ett förhållande och om alla spegater dras högst upp på tofsens snöre innebär det att du är desperat efter något… eller någon…
Studentikosa lekar
CAPS
Caps är ett dryckesspel som går ut på att med kapsyler träffa sina motståndares muggar. För att spela krävs medspelare, dryck, kapsyler och plastmuggar.
Regler
- Plastmuggarna placeras i en ring med en mugg framför varje deltagare samt en gemensam mittenmugg fylld med valfri dryck.
- Deltagarna skall sitta i ring i skräddarställning och ha en benlängds avstånd till sin egen mugg. Om utrymmet skulle vara begränsat kan längdregeln bortses ifrån.
- Varje deltagare fyller på sin mugg med valfri dryck till en lagom mängd (ca 2 fingrar högt) och även lite i mittenmuggarna.
- Under ett kast måste armbågen hela tiden ha kontakt med knäet.
- Kapsylen skall hållas mellan tumme och pekfinger och vid kast får armbågens vinkel ej överstiga 90 grader.
- Spelet spelas medsols och deltagaren utmanar en motståndare genom att kasta i dennes mugg. Den utmanade skall då svara med att kasta i utmanarens mugg. Detta fortsätter tills dess att någon missar. Den som missar dricker då innehållet i sin egen mugg och ser till att sila kapsylerna med tänderna.
- Om utmanaren vann duellen fortsätter denna att utmana andra deltagare. Om den utmanade vann duellen fortsätter spelet medsols med deltagaren efter den som startade utmaningen.
- När du av någon händelse tömmer din mugg måste du själv fylla upp den till ursprungsnivån.
- Skulle någon deltagare i det första kastet under sin tur träffa egen mugg så dricker spelaren upp den.
- Skulle spelaren i sitt första kast träffa någon av mittenmuggarna så dricker spelaren upp en av dem som straff samtidigt som samtliga spelare dricker upp egen mugg. Därefter fylls mittenmuggen upp igen av alla spelare. I båda fallen fortsätter sedan spelet medsols.
- Träff av mittenmugg eller egen mugg under duell räknas enbart som miss.
- Om en mugg välter ska muggens ägare fylla upp muggen så att den inte välter igen. Kastet räknas som en miss och spelet går vidare.
- Om en regel bryts bestraffas capsaren genom att dricka upp sitt glas.
- Vid upprepade regelbrott kan resten av ringen diskvalificera den olydiga capsaren.
- Sedan fortsätter spelet så länge man vill.
Beer pong
Ett klassiskt förfestspel är beerpong. Detta går kort och gott ut på att träffa sina motståndares plastmuggar som är fyllda med något drickbart. Varje lag ska ha 6 plastmuggar var och en eller två pingisbollar.
Lagen turas om att kasta sina pingisbollar i muggarna och sedan går turen över till nästa lag. Den som först får slut på motståndarnas plastmuggar vinner.
Regler
- Spelstart
Varje lag ställer upp 6-10 muggar i en pyramidformation och fyller dem med dricka – vanligtvis fyllt till en tredjedel. Vilket lag som börjar bestäms på valfritt sätt t.ex sten sax påse, singla slant eller att laget med yngsta spelaren börjar.
- Skytte & poäng
Varje spelare kaster en eller flera pingisbollar per omgång. Om en boll landar i en mugg ska motståndarlaget dricka upp innehållet och muggen tas ur spel. Träffar två bollar samma mugg eller om en mugg träffas med studs i bordet dricks två glas upp.
- Försvar
Om en boll studsar i bordet eller träffar kanten av en mugg får försvarande laget slå bort bollen med händerna. Om det försvarande laget nuddar en boll i luften innan den nuddat bordet eller muggarna får motståndarlaget (som kastade) göra ett nytt försök att pricka.
- Re-rack
Varje lag har rätt till en re-rack per spel dvs. omflyttning av motståndarlagets muggar. Omflyttningen får göras när turen går över till ens lag men ej efter man börjat kasta.
- Spelslut
Spelet är slut när något av lagen sänkt samtliga av motståndarens muggar. Om det vinnande laget var samma lag som började får motståndarlaget kasta en omgång till.
Sittiplin Finsittning (sittningsdisciplin)
Det är inte helt självklart att veta hur man ska göra i samband med sittningar. Det finns ett antal sittningsregler. Samlingsnamnet för dessa regler är sittiplin. Nedan har vi samlat några regler som kan vara bra att ha koll på när du ska gå på en finsittning.
Innan sittningen
- Leta reda på ditt namn på bordsplaceringen, om sådan finns.
- Klä dig enligt klädkoden som gäller för sittningen.
- Se till att, om du är herre, hitta din bordsdam och föra henne till bordet.
- Vänta med att sätta dig tills alla har kommit till bordet. Under tiden kan det vara passande att du hälsar på dina bordsgrannar.
- Dra ut stolen för din bordsdam, som sitter på din högra sida, innan du själv sätter dig.
- Börja inte äta eller dricka innan toastmastern har öppnat sittningen.
- På de flesta sittningar på LTU öppnas sittningen genom att sjunga sången ”Festen kan börja”.
Under sittningen
- Besticken används i ordning utifrån och in mot tallriken.
- Glasen används i ordning från höger till vänster.
- Så fort toastmastern påkallar allas uppmärksamhet slutar du äta äta och är tyst. Respektera scenen!
- Om du vill framföra någonting på scenen, anmäl det först till toastmastern.
- Bua aldrig åt någon.
- Sittningen avslutas med sången “O gamla klang- och jubeltid”. En ny tradition är att avsluta sittningar med “Stad i ljus”. Sätt dig inte ner efter sången utan gå från bordet.
Skåla på en sittning
Det skålas ofta under sittningar, och därför kan följande vara bra att tänka på:
-
- Herrar skålar alltid med vänster hand. Först skålas det med bordsdamen, därefter med damen till vänster och slutligen med personen mittemot. Vänta med att sätta ner ditt glas tills din bordsdam har satt ner sitt.
- Damer skålar alltid med höger hand. Först skålas det med bordsherren, därefter med herren till höger och slutligen med personen mittemot.
Sittiplin Fulsittning (sittningsdisciplin)
Ungefär samma sittiplin gäller för fulsittningar. Största skillnaden är utklädnaden och de extra reglerna som en fulsittning har. Nedan har vi samlat regler och saker som är bra att veta innan du ska gå på en fulsittning.
Innan sittningen
- Klä ut dig enligt det bestämda temat för sittningen eller använd ovven. Kanske till och med båda!
- När du kommit till bordet och din plats kan du vinkla upp stolen mot bordet för att reservera din plats. Är det pappersduk på bordet kan du även skriva/rita på denna vid din plats.
- Gå inte och hämta mat eller dryck förrän toastmastern har öppnat sittningen.
- På de flesta sittningar på LTU öppnas sittningen genom att sjunga sången ”Festen kan börja”.
Under sittningen
- När sittningen är öppnad brukar toastmastern förklara i vilken ordning som gäller för att hämta mat.
- Så fort toastmastern påkallar allas uppmärksamhet slutar du äta och är tyst. Respektera scenen!
- Om du vill framföra någonting på scenen, anmäl det först till toastmastern.
- Bua aldrig åt någon.
- Sittningen avslutas med sången “O gamla klang- och jubeltid”. En ny tradition är att avsluta sittningar med “Stad i ljus”. Sätt dig inte ner efter sången utan gå från bordet.
Speciella regler
- Vill du utföra en bordsskål säger hela sällskapet tillsammans ”Ååååååååh… bordsskål!”.
- Tycker du att det saknas underhållning kan du och sällskapet vid bordet banka på bordet och säga ”Ååååååååh… tempo!”.
- Ifall du vill ändra utsikten lite kan du och sällskapet säga ”Ååååååååh… sidbyte!”, och därefter byta plats med personen mitt emot dig genom att krypa under bordet.
- Om du har ätit upp men fortfarande är hungrig så får du äta från din högra bordsgrannes tallrik.